Plöjning är miljövänligt
I "Catch-C-projektet" sammanställdes 291 långtidsexperiment över hela Europa. De kom fram till att plöjning är mer miljövänligt än reducerad jordbearbetning och direktsådd. Plöjning säkrar avkastningen samtidigt som utsläppen av koldioxid och kväve begränsas jämfört med de två andra systemen för etablering av grödor.
Catch-C: Kompatibilitet mellan jordbruksmetoder och typer av jordbruk i EU för att förbättra begränsningen av klimatförändringar och markhälsa
Humus och humus
Humus (organiskt material) består till 60 % av kol. Humus är den viktigaste faktorn för bördighet men dess position i jordlagren är viktig. Om humusen ligger i det översta lagret är den inte stabil och släpper ut massor av växthusgaser som CO2 och kväve. Om humusen däremot begravs genom plöjning sprids den i hela jordprofilen. Den är då stabil och kallas permanent humus. CO2 binds då in.
Humus kan i genomsnitt utgöra 5 % av markprofilen. Det är uppenbart att ju grundare plöjning, desto högre humushalt i markprofilen.
En annan fördel med en humusrik jord är dess mörka färg som gör att jorden värms upp snabbare under våren. Detta gynnar växternas tillväxt.
Plöjning och humus
Humushalten i marken är resultatet av ett komplext samspel mellan:
- mängden och sammansättningen av de organiska material som tillförs jorden
- bevarande, nedbrytning och stabilisering av de organiska materialen i jorden
Permanent humus är särskilt viktigt för klimatskyddet. Den måste tas om hand. Om tillgången på organiskt kol i marken minskar frigörs CO2. Och tvärtom, om tillgången ökar binds CO2 i marken.
Humushalten i marken är resultatet av ett komplext samspel mellan:
- mängden och sammansättningen av de organiska material som tillförs jorden
- bevarande, nedbrytning och stabilisering av de organiska materialen i jorden
Permanent humus är särskilt viktigt för klimatskyddet. Den måste tas om hand. Om tillgången på organiskt kol i marken minskar frigörs CO2. Och tvärtom, om tillgången ökar binds CO2 i marken.
Plöjning och sunda jordar
Kiels universitet övervakade produktionen av mykotokin i marken under växtetableringssystem för majs. De drog slutsatsen att plöjning i hög grad minskar risken för svampsjukdomar jämfört med andra växtetableringssystem och att växtrotation bör genomföras.
Källa: Övervakning av majs, Kiels universitet, 2012 (anpassad)
* Deoxynivalenol = metabolit från olika svampar (Fusarium culmorum, Fusarium gramineum, etc.)
Varför plöjning med Kverneland ?
Ur agronomisk synvinkel är Kvernelands sortiment av plogkroppar brett. De är också kända över hela världen för sin höga prestanda. Därför förväntas en perfekt plöjning som ger en ren såbädd. Ogräs och växtrester begravs och bidrar också till humusen.
Eftersom humusen finns i den övre delen av jorden kan det vara lämpligt att plöja grunt. Alla Kverneland-kroppar möjliggör en effektiv grund plöjning. Detta ger en högre humushalt i de övre jordlagren.
För att undvika att det bildas en sula som påverkar dränering och vattenkapilläritet rekommenderar vi att plöjningsdjupet ändras. Ett alternativ är att använda Eco-share som arbetar 10 cm under arbetsdjupet. Det kommer att ta bort sulan.
På samma sätt kan plogdjupet minskas med 10 cm för att plöja ännu grundare.
Kvernelands plogar är lättare än konkurrenternas. Därför kan mindre och lättare traktorer användas, vilket begränsar den potentiella jordpackningen.
Taneli Hyttinen från Finland delar med sig av sina erfarenheter:
"Jag har försökt att bruka min mark utan plog under några år, nyligen. Detta berodde på en vanlig trend för att spara kostnader. Men jag måste erkänna att resultatet blev det motsatta: Jag fick mindre avkastning tillsammans med en ökning av ogräs som var svåra att kontrollera. Dessutom var dräneringen inte lika bra jämfört med ytlig plöjning så länge jag använde en kompakt tallriksharv för jordbearbetning. Jag är övertygad om att plöjning skyddar avkastningen. Den behöver inte nödvändigtvis utföras varje år - men jag kommer definitivt inte att göra någon växtföljd utan den längre."
